Jag hämtade hem min skrutt idag eftersom K blev sen på jobbet och skulle sen iväg och fixa bromsarna på firmabilen......så jag Hannes promenerar hem och han pratar och pratar och pratar......han pratar om pappa som inte tycker om pannkakor och pappa som jobbar sent och pappa som har raggarbil i garaget och mitt i allt prat så slår det mig hur bra han talar och hur han bygger upp sina meningar (visserligen huller om buller ibland) men han talar med lycka och engagemang som att han är överlycklig att äntligen bli förstådd. För er som inte vet så har Hannes haft svåra talsvårigheter samt hörselproblem, han har därför haft rör i öronen som dessvärre krånglade rätt rejält men talet började komma iallafall och sen har det rullat på....

Och nu när man talar med honom så förstår man honom klart och tydligt (iallafall vi närmsta) och jag är förundrad över hur fort dom egentligen lär sig, så nu är det dags att ta med finskan också så blir det kanon i framtiden :-) min älskade lilla skrutt....:-)